När man ser på sådana filmer, som handlar om relationer. Ja främst vänskap. Så kan jag tänka till ibland. På alla dem jag lämnat kvar i Stockholm. Alla dem fina som stått mig så otroligt nära. Mina vänner. Jag har alltid trott på att ju mindre vänner du har desstu bättre är det. Varför ha tusen " vänner " när du istället kan ha 3-5 riktiga nära otroligt nära vänner? Jag är mer av den typen. Och man säger ofta att blod är tjockare en vatten. Men det kan jag lova. Med en lång lång livserfarenhet att den teorin inte alltid stämmer i längden. Alla gör fel och misstag i livet. Ingen är perfekt. Inte ens jag. Och jag kan erkänna det. Det är bara synd att alla inte kan erkänna och se sina egna misstag. Men med tiden som gått har jag äntligen lärt mig lägga allt sådant bullshit bakom mig. Därför har jag haft lite svårt att öppna mig inför nya människor idag. För jag trodde ju aldrig att jag skulle lämna mina vänner. Inte så långt undan. Jag vill inte släppa. Jag vill fortfarande tro på att allt är som förr. Men det viktigaste är att jag vet att ni finns. Och ville bara säga att jag saknar er och allt vi gjort finns som fina vackra minnen i mitt hjärta. Och kommer alltid att finnas där. Och varje gång jag kommer att tänka på dem tiderna, så kommer jag med ett gott leende känna en stolthet. För jag har haft dem bästa runt om mig. Och oavsett om distansen finns idag. Så är jag tacksam för den tiden vi haft. Inga namn nämnda, det behövs inte. Ni vet själva vilka NI är.
Godnatt allesammans. Ses imorgon.
// N
// N
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar