Saker och ting förändras

Så var jag äntligen klar med all städning. Mina golv blänker så fint nu att man nästan kan spegla sig i dem haha. Jag kan säga att man förändras så otroligt när man får en annan typ av ansvar. Bara för några månader sedan hade jag inget ansvar. Inga plikter till någon. Ingen jag behövde tänka på innan jag fattade beslut. Eller med andra ord inget ansvar alls. Bara på två månader så har mitt liv förändrats. Det är först idag som jag kan sätta ner foten i marken och tänka att nu har mitt liv börjat. Det är nu allt startat. Alla drömmar och allt jag så länge strävat efter, har äntligen nått sitt mål. Därför ska man aldrig sluta drömma eller hoppas. Även om det kan se mörkt ut.

Man kan säkert se förändringar i mitt liv genom bloggen bara. Förr så var mina inlägg djupa. Jag blottade mina känslor, mitt trasiga inre Man såg min ångest och min deprition. I mina bilder, i mina inlägg. Idag kan jag säga att jag är långt ifrån dem inläggen och dem känslorna. Idag vaknar jag av glädje. Och vill aldrig sova. Jag vill njuta av varje sekund som passerar förbi mitt liv. Och jag har mannen min att tacka för det. Han har visat mig en annan bild en annan syn av vad livet kan betyda. Vad relationer betyder. Vad ansvar betyder. Vem jag egentligen är. Han gav mig ett namn. En respekt. Och massa kärlek. Det är grunden till att lyckas med det man vill. Nu har jag allt de där. Och nu kan jag gå hur långt som helst. Vart jag vill i livet. För detta år som gått, har varit bland dem svåraste åren för mig. Och allt som ligger i mitt bagage har bara gjort mig starkare. Starkare som person. Därför vet jag att jag kan klara och tackla allt idag.

Dessa två bilder var dem sista jag tog innan jag väntade på Face. Jag satt hemma fixad och klar och hade mobilen i handen. Vi satt och smsade med varanndra då han satt i bilen på väg till Stockholm. Jag visste innerst inne att detta skulle vända upp och ner på mitt liv. Det skulle ske stora förändringar. Men vad resultatet skulle visa, visste ingen av oss. Det var bara nu eller aldrig för oss båda egentligen. Så vi satsade på allt vi hade att ge. Jag var nervös men jag var samtidigt glad. Jag visste att från och med nu så kommer vi tillsammans att få ta mycket skit. Men vi ska klara det tillsammans. Och det gjorde vi. Dessa två små månader har varit så otroliga. Det har varit så mycket olika känslor. Men vi har hållt varanndra i handen och stöttat varanndra. Med ett stort leende och en positiv inställning till allt. Har vi klarat oss igenom det tuffaste och det svåraste. Med glädje och tårar håller vi varanndra i handen och ler åt allt vi gått igenom. Det har gjort oss starkare som ett par. Som ett team. Och förr litade jag inte på någon. Inte ens på mig själv. Men idag kan jag luta mig tillbaka mot min mans axel och från hjärtat känna mig trygg och säker. Utan någon som helst tvivel. It´s us against the world baby.

Dessa två bilder var dem sista som visade mitt trasiga innre. Därför betyder dem mycket för mig. Men från idag så kommer mina inlägg och mina bilder se mycket mycket annorlunda ut. För mitt liv ser annorlundare ut idag. Jag är annorlunda idag.